Gästinlägg från Sofia
Hej!
Nu bloggar jag. För jag har ingen egen blogg. Så hej på er. Hemskt mycket hej. Jag vill säga några saker. Nu fular jag mig. Jag är i Valencia. Så för er som vill läsa, läs det här.
Det bästa med Valencia är:
- Att vi bor i det största rummet, jag kan sova.
- De tre killarna i rum nummer 2515 nämligen Christer, Philip och Robert. Våra närmaste grannar. De är underbara.
- Hotellet som är så fint. Poolen (och det fina vädret), omgivningen, hotellets bemötande, tennisbanorna (!), lilla supermarcado, individ S (inte jag) som attraheras av individ T m.m.
- Att jag är någorlunda frisk för det mesta.
- Att vi har tillgång till mycket mat.
- Att det är ett lugnt område så att vi slipper kopplas ihop med glädjeflickornas gator.
Hejdå!
Varför är det så svårt att skriva i en blogg? Jag kan i alla fall berätta om några roliga händelser från rum nummer 2515, för det är där allt roligt händer. Philip fick besök av en städerska men bad henne komma tillbaka inom några minuter (hans plan var att när hon knackade på skulle han inte öppna) men det hade hon gjort ändå, men det tänkte inte han på. Så nästa gång det knackade öppnade Christer som nyligen anlänt till hotellrummet utan att fått höra om planen. In kom städerskan och vad hon fick se var en rolig och oväntad syn. Den också nyanlända Robert hade nämligen nyligen tömt fickorna, där det legat en handfull kondomer, vilka nu låg på sängen tillsammans med en lotion som syntes till hälften bland de stökiga sängkläderna. Vad som gör det hela roligt är att i deras lilla, lilla rum som de delar på så finns det bara en säng, och en liten, liten beddsoffa som för tillfället var ihopdragen som står i ena hörnet av rummet. Men Roberts kommentar var "you don't have to clean that bed!". Städerskan kollade hastigt sig om, höll sig till allt annat i rummet, innan hon gick ut med ett leende på läpparna. Killarna trodde de hade gjort sig kända genom denna lilla incident som killarna som stannar inne på rummet.
From now on I go by the name "La Sofia".
Nu bloggar jag. För jag har ingen egen blogg. Så hej på er. Hemskt mycket hej. Jag vill säga några saker. Nu fular jag mig. Jag är i Valencia. Så för er som vill läsa, läs det här.
Det bästa med Valencia är:
- Att vi bor i det största rummet, jag kan sova.
- De tre killarna i rum nummer 2515 nämligen Christer, Philip och Robert. Våra närmaste grannar. De är underbara.
- Hotellet som är så fint. Poolen (och det fina vädret), omgivningen, hotellets bemötande, tennisbanorna (!), lilla supermarcado, individ S (inte jag) som attraheras av individ T m.m.
- Att jag är någorlunda frisk för det mesta.
- Att vi har tillgång till mycket mat.
- Att det är ett lugnt område så att vi slipper kopplas ihop med glädjeflickornas gator.
Hejdå!
Varför är det så svårt att skriva i en blogg? Jag kan i alla fall berätta om några roliga händelser från rum nummer 2515, för det är där allt roligt händer. Philip fick besök av en städerska men bad henne komma tillbaka inom några minuter (hans plan var att när hon knackade på skulle han inte öppna) men det hade hon gjort ändå, men det tänkte inte han på. Så nästa gång det knackade öppnade Christer som nyligen anlänt till hotellrummet utan att fått höra om planen. In kom städerskan och vad hon fick se var en rolig och oväntad syn. Den också nyanlända Robert hade nämligen nyligen tömt fickorna, där det legat en handfull kondomer, vilka nu låg på sängen tillsammans med en lotion som syntes till hälften bland de stökiga sängkläderna. Vad som gör det hela roligt är att i deras lilla, lilla rum som de delar på så finns det bara en säng, och en liten, liten beddsoffa som för tillfället var ihopdragen som står i ena hörnet av rummet. Men Roberts kommentar var "you don't have to clean that bed!". Städerskan kollade hastigt sig om, höll sig till allt annat i rummet, innan hon gick ut med ett leende på läpparna. Killarna trodde de hade gjort sig kända genom denna lilla incident som killarna som stannar inne på rummet.
From now on I go by the name "La Sofia".
Kommentarer
Trackback
